Amandariinen

I går hade jag avskedsmiddag för mina närmsta vänner. Jen var den enda som fattades, men den tjejen ligger förhoppningsvis på en strand i Thailand och solar! Du är saknad gumman!
Innan middagen hämtade jag upp Teresia, och vi for ner till Smycka. Om ni kanske kommer ihåg det, så fick jag en piercing i present av henne, ett till hål i örat. Har velat ha det så himla länge, men aldrig vågat ta det, men nu med Teresia vid min sida, som höll mig i handen gick det jätte bra. Är så glad över den, kommer bli så fint sen! Fick ett par sjuktsnygga örhängen av henne också! Stora vita pärlor med blommönster på, me likie!
Vi lagade god mat och pratade om allt mellan himmel och jord! Och om saker som går högre än så, Herren!
Mysigaste kvällen på länge och det är den jag kommer minnas när jag saknar er, mina underbaringar! Efteråt hängde jag med Teresia hem, var ju tvungen att gå igenom vilka regler som gäller nu när jag är borta för hennes pojkvän Krister. Jag litar på att den pojken tar hand om min gullunge nu när jag inte är här ;)
Tårarna var inte långt borta när vi stod och kramades vid bilen. Usch vad jag kommer sakna den tjejen! Du betyder gumman, bara så du vet! Kom en massa tårar rinnande när jag satt mig i bilen och börjat köra iväg..
Sen vidare till Emma och Andreas. Sa inte hejdå vi middagen, var ju tvungen att säga hejdå till min guddotter och hennes vän Baloo. Lilla Ia som börjar bli vuxen kvinna ;)
Än en gång nära till tårar när jag ska krama alla hejdå.. Usch, hatar att säga hejdå..
Det kom faktiskt tårar när jag skulle backa ut ur "min" parkeringsplats och jag ser Emma och Andreas stå och vinka i fönstret.

Idag har jag fixat det sista, packat väskan och ska nu checka in via nätet. Skönt att ha en mindre sak att tänka på i morgon..

Det värsta avskedet jag tagit, var när jag skulle säga hejdå till min Kajsa. Vi satt hemma hos henne, fickade på underbart goda kakor och tittade på SATC. Eller Antonio Marantino mest ;)
Vädret var hemskt, spöregnade och blåste som attan ute och vi båda försökte skjuta upp det så långt som möjligt.. Sen när vi står där i dörren och Kajsa kramar om mig, och säger "Du är så liten Amanda", kommer tårarna.. Blir fortfarande tårögd när jag tänker på det.. Kommer sakna dig min själsfrände så himla mycket! Min andra hälft!
Men det är bara två månader tills vi antagligen träffas igen, och tider kommer gå jättefort! Förhoppningsvis..

Pussat och kramar på er alla mina fina underbara vänner!